Hej

Hej

Sega ben

Tränade inte igår, blev rastlös å nästan lite ångest. Hade bestämt mig för att vila igår, hade kört två dagar i rad innan. Så vilan var bestämd, vill inte köra för hårt så jag tappar suget igen.
Körde idag i stället, bestämt och motiverat. Samma övning, nästan samma tid men mina ben var som sirap. Vet i fan varför, men slut var dom, orkade ingenting. Huvudet var med, pumpade på men benen ville ingenting. Fick mana på mig själv att kämpa, inte ge upp, inte stanna. Konstigt nog var det väldigt jobbigt träningspass, trots att de var samma tungd/motstånd och samma tid som innan. Kan inte heller påstå att jag sovit, ätit dåligt eller är småsjuk.
Vissa dagar är väl kanske sånna att de går motigare att träna än andra dagar. Nåväl, jag genomförde träningen i varje fall och var nöjd efteråt. Trots att de inte gått lika bra som jag hoppats.

Dagarna flyter på, tiden går fort igen. Jag stortrivs med mina nya arbetsuppgifter, mer frihet, får bestämma mer själv vad och hur jag ska jobba. Det gillar jag, frihet där jag själv får bestämma min dag, hur jag vill jobba, vilken ordning och så vidare. Nåja, vissa restriktioner finns ju, de är inte rena rama julafton, men ändå mer frihet än innan. På något sätt känns man viktigare nu än tidigare, ibland behöver jag de. Få känna mig omtyckt, de puschar mig, förbättrar mitt självförtroende.

På söndag drar KFF till Malaga, nytt träningsläger. Hade varit skoj att åka dit, planerna fanns där ett tag. Men det insågs att tiden inte fanns. Har inte sett KFF så mycket i år ännu, och det lär väl troligen dröja tills dom tar sig till Loverslund för träningsmatch på gräs. Dit brukar jag alltid ta mig, fint att få stå där i vårsolen, kolla på fotboll, äta korv och tjabba med arbetskollegorna att man kom in gratis i år igen.

Nu blir de mat, måste få i mig mat efter träning. Är lite smått hungrig känner jag!

PL

Hon kommer med solken!

Något jag uppmärksammat den senaste tiden, senaste veckan kanske. Det blir ljusare! Var dag vi kliver ut från jobbet, vi är i stort sätt inne hela tiden, så får vi se vad det är för väder. Mesta dels är jag inne och jobbar, på lunchen kommer jag förvisso ut, men då är man så hungrig och stressat till annat, så då hinner man inte reagera. Likväl på morgonen är man för trött för att notera, men när jobbet är slut för dagen, man går ut mot bilen. Då ser man, då märker man det är ljust. För dagen sken även solen, förvisso kallt. Men, men ljusare och på något konstigt vis gör det en piggare.
Blir även glad över att snön verkar så smått smälta, det rinner åtminstone från istapparna och det är blött på marken. Nu vill jag inte ha snö längre, vill ha får, värme ännu mera sol och kunna slänga av sig den där förbannade tunga jackan.

Detta får mig att tänka på ett citat, eller snarare en händelse mellan två män i en garderob på dåvarande Ernesto: "Är det någon mer än jag som har vårkänslor?"

Förövrigt, någon som känner igen rubriken?, juste en gamal låt med Östen med Resten. En klassiker!

PL

Kalmar FF årgång 2009

Har ett tag funderat, funderat på vad man kan ha för förväntningar och krav på Kalmar FF årgång 2009. Regerande mästare, något helt nytt för alla i truppen, Champions League kval, nästan nytt för alla. Att vara ett jagat byte är också något man inte är helt vana vid.
Att man sen har tappat Cesar, Viktor Elm och Patrik Ingelsten under samma säsong är givetvis tugnt. De går aldrig att ersätta deras personligheter på planen, inte deras sätt att spela fotboll. Men man kan hitta något liknande, alternativt byta sätt att spela. Frågan är; vilket väljer man?
Av nyförvärven att döma, så verkar det som man gör något mellan ting. Daryl Smalie är inte i mina ögon någon renordlad ersättare åt någon av dom, men är kanske mer åt Viktor Elms håll.
Tobias Eriksson är väll mer åt Viktors håll han med, men är inte lika bra i huvudspelet, inte samma passningsspel och definitivt inte samma pondus.
Daniel Mendes är mer åt Cesars och Patriks håll. Gillar att gå på djupet, snabb men troligen för tunn och väger för lätt. Är väll inte lika skicklig med boll som Cesar, och frågan är om han har samma näsa för målet som Ingelsten.
Thorbjörnsson är väl tänkt som ersättaren till Bagarn, men Thorbjörnsson är inte där ännu. Han kommer behöva tid på sig att komma in i ett högre och bättre tempo. Han såg osäker ut den matchen i La manga som jag såg honom.
Den nya brassen, Lourival Assis, känns lite som en panik värvning, den verkar lite desperat. Men har hört folk säga han verkar bra, Så hoppet är inte ute.

Vad jag vill komma är att dessa är inte några tydliga ersättare, vare sig på respektive position eller med personlighet. Jag tror bara en utav dom kommer att gå in å prestera direkt. Och ska jag vara helt ärlig, så känns detta lite tunnt. Vi ska spela Champions League kval, Svenska Cupen och Allsvenskan. Lägg då till att vi börjar få lite landslagsspelare och att den Allsvenska serien är ändast för andra året förlängd med två fler lag. Spelare kommer bli slitna, få skador och bli avstängda. Då gäller de att ha bred trupp, där så många som möjligt är igång. Frågan är om man har det, och hur länge har man råd att vänta tills förstärkning från Brasilien kommer? Dom är redan en månad försenad.

Att media tonar ner förväntningarna på KFF, gör bara just KFF gladare. Man trivs bäst med att inte vara upphoussade, inet vara favorittippade. Man klarade de förra året, men det var inget man gillade. Man vill vara underdogs, slå ur underläga och överraska.
Jag stämmer in att vi ska nog inte ha för höga förväntningar, att vinna allsvenskan igen tror jag inte man gör, de hoppas jag inte. För de betyder att man kommer satsa mer energi på Champions League, vilket vore riktigt häftigt om man kom en bit där.
Därför tror jag att Allsvenskan kommer bli lidande, inte lika bra resultat. Jag tror också vi kommer få se en hel del nya spelare få spela mer i Allsvenskan, Erik Israelsson, Zlatan Azinovic, Petter Lennartsson för att nämna några. Som jag kan se det nu, är de dom spelare man har i truppen som ska gå in och avlasta när och där det behövs. När man behöver rotera, byta spelare och vila spelarna, verkar det vara spelare från dom egna leden som ska gå in och göra jobbet.
Trevligt, har alltid gillat att satsa på sina egna, unga killar. Det ska alltid belöna sig. Men frågan är; kommer det att hålla?

Placering: 4 är min gissning, efter en svag vår men väldigt stark höst! Glöm inte vart ni läst det, tydligen en populär fras just nu!

PL

Dagen bara gled förbi

Första dagen, nya uppgifter. Gick som smort, inga större problem so far. Får i och för sig mycket hjälp nu i början, men de gick bra iaf. Dagen bara försvann, kändes som att man inte gjort något alls, fast man gjorde en hel del. En riktigt rolig dag.

Gud vilka tunga ben jag hade idag, tog mig till gymet direkt efter jobbet. Körde ju som sagt igår med, och idag var benen helt slut. Efter en halvtimme sa benen nästan ifrån, dom orkade inte och de skrek om benmusklerna. Hjärnan ville mer, ville pumpa på, trivdes och njöt. Bestämde mig för att inte vika mig, en kvart till, en kvart till hela tiden.
Positiva bilder, försökte hitta rätt låtar, rytm stod och stod ut sista tiden. Det var sen en fröjd att få trycka på stop-knappen och inse att man äntligen var klar. Psyket blev stärkt av att inte ge upp, kände mig glad, possitiv men ändå helt slut. Svetten rann, benen var som spagetthi och det måste onekligen skoj ut när jag vacklade upp för trappan.
Med en duns stog jag mig ner på en bänk, harklade mig lite, kollade runt och blev direkt påmind om att man var smidig som ett kylskåp.
Fick ett tips, snarare en upplärning om kost och träning näst sist jag var där. Killen verkade kunnig, påläst. Hade troligen stora bambi-ögon medan han predrikade med stadig röst. Jag svalde hans utlägg med hull och hår. Nickade, sa ja, höll med som en liten skolpojke. Gick och köpte mig Powerraid och banan, precis som han sagt. Drog först i mig poweraiden, var törstig efter träningen. Den slank ner som godaste läsken, vaniljsmak, som bomull för själen. Kände mig mätt efteråt, men sen kom ju killen upp i omklädningsrummet han med. Det var bara fram med bananen, börja äta, visa att man lyssnade, hade respekt. Han log, helt rätt mannen, helt rätt sa han med stolthet i rösten.
På gymmet händer de, på gymmet.

Ska snart åka å träna handbollslaget igen, men det är så förbannat tråkigt just nu. Hatar det, mer än nått annat. De ger mig inte ett skit, troligen inte dom heller. Men inget vi kan göra, spelarna tar inte åt sig, ställer inte upp för oss, ger inte sitt yttersta, vill inte presera. Har gett upp hoppet som någon bättring, trots att vi har några få matcher kvar. Ska försöka klara ut dom, inte lämna i sticket. Efter säsongen blir de tack och adjö, för dethär laget. Kanske tar något nytt, kanske börjar spela själv. Något annat än dehär i varje fall. Usch, ska försöka göra det bästa av de, fast att det inte finns några vägar längre att ta.
Dom skulle sett mig, i mina fornstora dagar. Där har dom mycket att ta lärdom av, dom har långt kvar till min storhet, mina kvaliteér min nivå. Jag var grym! Hehe!

PL

En bra söndag helt enkelt

Klarblå himel, solsken och klar luft. Det var en härlig söndag, en söndag med lite vårkänsla trots minusgrader. En söndag som gav energi, till mycket, till inget. En söndag som bara susat förbi.
Tog sovmorgon, kroppen njöt, huvudet fick vila. Bestämde mig för träna, hade varit mycket onyttigt i helgen, hade ångest. Körde mitt pass, svettet rann, hjärtat pumpade och jag njöt åter igen att plåga mig själv. Den känslan har länge varit borta, att njuta av att plåga sig igenom tunga, tråkiga hårda träningspass. Inte för att detta var något av mitt hårdaste pass, men känslan börjar komma tillbaka.
De var förut en tid då man älskade att plåga sig själv, tidiga mornar eller sen kvällar spelade ingen roll. Njutningen den samma både före som efter träning. Man ville bara ha mer, man var aldrig nöjd, mera mera, alltid ville man ha mera. Ben som spaggethi, en söndersvettat tröja, skikande muskler och ett utmattat huvud. "Är detta allt du har att komma med?, ge mig mera" ända tankarna som for genom huvudet. På den tiden träna var skoj, på den tiden man såg fram emot 10:e träningen för veckan, man tyckte det var skoj att gå upp tidigt för att träna, plåga sig själv och bara njuta.
Dom känslorna vill jag ha tillbaka, dom börjar komma så smått. Men vill ge mig själv mer, plåga min kropp mera, oftare hårdare. Kroppen tål så mycket mer än vad den får idag, den hånar mig själv genom att bara träna två gånger i veckan. Den vill ha mer, den tål mer, den förtjänar mer. Den ska få mer, bara jag har tid, ork och då jävlar.
Var trött efter dagens pass, var mycket svettig men de var skönt att träna, det gick bra, körde hårt. Satte mig bara efteråt på en bänk i omklädningsrummet. Lät bara svetten rinna ner från min panna, ner över mitt bröst. Kroppen var trött, men suktade efter mer.
Masade mig ner i duschen, lät bara vattnet rinna över mig. Länge, varmt och skönt. Vattnet bara pumpa ut, tog aldrig slut. Bara mera å mera hela tiden.
Tog en sväng in i bastun, var helt själv i omklädningsrummet, kunde göra vad jag ville. Värmt, fuktigt, bastum var perfekt. Kände hur värmen stramade i skinnet, hällde på mer vatten på aggregatet. Värmen steg, jag njöt och kände att denna söndagen kunde inte bli sämre. Det blev den inte.

Tog mig efter träningen till ONOFF, ville kolla lite nya filmer till Blue-Rayen. Hittade två och sett den ena, väldigt bra. Ångrar inte mitt köp, vilken bild, vilken kvalité och vilket ljud. Jag blir omponerad, bortskämd av film med bra kvalité!

Måndag i morgon, har längtat till denna dag. De sista veckorna har gått så sakta, sen jag fick beskedet. Men i morgon är vi där, som vi har längtat. Börjar min nya tjänst, fast på samma företag. Ser med förtjusning fram emot i morgon, ser med glädje fram emot att få jobba i morgon. Med nya uppgifter, nya utmaningar och nya erfarenheter. Det passar mig perfekt.

Ska ta tag i min bok igen - Snabba cash, den har vilat lite under helgen. Nu blir det dax att slå upp den igen, bara sjunka in i bokens värld. Just nu finns det inte mycket som kan bli bättre, en bra söndag helt enkelt.
Det finns kanske en sak, men nu har jag börjat prata med henne igen. Vi har skrivit lite igen, kanske finns det en möjlighet igen.
Vi får se, men en möjlighet är en möjlighet, inte något hinder, precis som min farfar såg på saker.

PL

Alla-hjärtans-dag - för vissa

Alla-hjärtans-dag dag idag, uppskattas av dom som har sällskap, ignoreras av dom är singlar. För mig?, de känns som en vanlig lördag. Har knappt reflekterat över att det ens är alla-hjärtans-dag, köpte i och för sig lite bakelser till föräldrarna, snällt, trevligt och uppskattat. I övrigt är väl inte denna dagen min dag, har väl aldrig varit och frågan är om den kommer att bli. Jag tvekar.

Kalmar FF hade hemmapremiär idag, konstgräset, Åtvidaberg stod för motståndet och jag var inte där. Om vädret är någorlunda bra brukar jag alltid ta mig ner till första hemmamatchen som brukar vara runt min födelsedag. Men denna dagen var gårdagens dunkel för mycket, samt tidig uppstigning kombinerat med dålig sömn, undra varför, gjorde att jag hoppade.
Men vad jag förstod var det ingen höjdar tillställning, en match med många byten och troligen så tappade matchen också rytm och karaktär pga detta. Det känns som att det just nu är lite för tidigt att spå vad man kan kräva utav FF årgång 2009. Att man försvarar sitt SM-Guld tror jag inte, inte för att det saknas kompetens i gruppen. Utan snarare att fightas på flera håll, flera cuper kommer göra att man inte klarar av att ha fokus på allt. Någonstans blir man lidande, någonstans kommer förlusterna. Dom tror jag kommer i Allsvenskan, där kommer tröttheten, slitna spelare och trötta huvuden att synas imellanåt. Ändå tror jag vi kommer se FF top 5. Jag tror, och hoppas, att satsningen kommer först och främst ligga på CL-kvalet, och ta Allsvenskan och svenska cupen i andra hand.
Dom som däremot tror att FF blir ett bottenlag i år pga tappade nyckelspelare har fel, Nanne är bland dom bästa i Sverige att hitta nya lösningar, nya spelare som kan ersätta. Det behöver vi inte oroa oss för.
Det ända som kunde intressera mig av dagens match skulle varit hur det gick för den nya brassen, samt att se kompisen Zlatan stå i mål. Men som sagt, gårdagens dunkel hade satt sina spår.

Vad hände, i dunklet? Självklart minns ju ingen, men det började såhär. Min födelsedag, torsdagen, skulle firas i efterhand igår. Jag stod som värd, allt var fixat, sportdrycken samt läsken låg på kylning - skulle bjuda mina vänner på en härlig kväll. Det blev kanon, tror inte jag haft så skoj på länge. Läsken tog slut, fick handla mer, flaskorna blev det mindre och mindre i, skön musik och det var skön stämning i rummet. Väl berusade, två bullar in till stan, Olerýs, mer sportdryck och mer skratt. Hela kvällen var som ett långt skratt, man hann inte sluta skratta innan det kom något nytt att skratta åt. Vet inte varför, men kvällen var galen. Men som ett brev på posten gjorde sig gårdagskvällen påminnd när klockan ringde, ögonen snurrade fortfarande och huvudet kändes tungt. Eller kändes, det var fruktansvärt tungt. Men med all rätt, man mår som man förtjänar, alltid.

Läste förövrigt att Alstermo handboll tvålade dit Växjö HF i derbyt med 12 bollar. Jävligt imponerande, såg att Alstermo var bra när dom var här å mötte HF. Men 12 bollar mot Växja som ligger i toppen av tabellen var väldigt imponerande, iaf på mig.
Men med Larsson som styr, Jonas som kompetent mitsexa och sen två-tre rutinerade killar samt ett gäng unga hungriga grabbar med rätt ledarskap så når man framgång. Ett enkelt och oftast lyckande koncept. Vore skoj om vi åter kunde få ett lag från denna regionen som kunde komma upp i seriesystemet, elit idrott är det alltid skoj att kolla på, speciellt handboll. Alstermo har ju dessutom tradition att ligga lite högre upp och fightas i seriesystemet, dom har en härlig handbolls-kultur däruppe, "grabbarna frå skogen".

Införskaffade mig en Blue-ray spelare under dagen, fantastiskt vilken bild, och ljud, det blir med en sådan. Tänkte slänga mig raklång i soffan, ta en rulle till och bara tycka synd om mig själv. För det är ju det man gör dagen efter, till råge på allt är de ju alla-hjärtans-dag och alla par har det jätte mysigt, men jag har min film, dator och lite läsk. Jag har det bra ändå!

PL

trötthet och åter trötthet

Klockan ringer, jag förstår inte riktigt vad som händer. Öppnar ögonen, kollar mig runt. Rummet är mörkt, nästan svart. Ser mobilen som blinkar och låter. Det tar mig några sekunder innan jag förstår vad som händer, innan jag inser att det är dax att vakna. Stänger mödosamt av larmet, vänder mej om och känner att kroppen är helt slut. Har sovit en hel natt, sovit bra, tugnt och gott. Ändå är jag som påkörd av tåget när jag vaknar.
Kravlar mig ur sängen, får på mig lite kläder och försöker äta lite frukost, men inget smakar gott såhär tidigt på morgonen. Denna trötthet har påverkat mig hela dagen idag, har varit helt slut, som om kroppen aldrig vaknat. Benen gick knappt att bära, fast det beror nog inte på sömnen, det beror nog mer efter träningen igår. Kände tidigt att benen skulle vara tunga dagen efter, och det var dom!
Men huvudet, de var tomt, orkade inte tänka bara gjorde på rutin. Ännu jobbigare blev det när jag insåg att jag var tvungen att städa efter jobbet, hade inte längre någon återändo, ingen ursäkt. Det var ett måste. Städade gjorde jag, grundligt och ordentligt. Blev riktigt stolt över mig själv när jag insåg att jag var klar, hade orkat städa ur hela lägenheten. Nu ser den återigen mysig ut.
Men hur tror du jag kände mig efteråt?, helt död. Energin var slut, föll i koma. Fastnade i soffan och blev där sen liggandes tills nu. Läser faktiskt min bok, känner mig vuxen. Snabba Cash, den är bra, en riktigt bladvändare. Intressant, går snabbt fram och jävligt underhållande. Har snart plöjt hundra sidor, och som inte brukar läsa, speciellt inte fort heller. Men här går det undan, här är det intressant.

Ska lägga mig tillbaka igen, vända några sidor, bara läsa. Låta kroppen vila, falla i sömn och hoppas jag är piggare i morgon. Och inse att i morgon är det en dag närmare, snart är vi där. Snart ska vi hurra!

PL

vanor

Är precis nyäten, men lika hungrig ändå. Sallad mättar knappast magen, men det är nyttigt. Att komma ner i vikt är inte enkelt, kosten ska läggas om, man måste motionera och så vidare. Att träna är inte mitt problem, det gör jag rätt enkelt, bara jag tar tag i mig själv. Men att lägga om kosten har jag problem med. Jag måste ha mina rutiner, äta mina mål annars blir jag snabbt hungrig igen. När jag är hungrig, alternativt tappar energi - ibland är det ju samma sak, så blir jag oerhört grinig, tjurig och väldigt lätt orkeslös.
Jag kan dra i mig en jättestor sallad, fem minuter senare är jag ändå hungrig, vill ha mer, vill ha riktig mat alltså något som mättar mig och ger mig energi. Man kan lätt tro att jag bara behöver laga "smal-mat". Men jag tror inte på sånt, tror inte på metoder. Det jag tror på är att göra av med mer kalorier än du stoppar i dej, alltså träna mera. Jag tar mitt kast att äta sallad på kvällen och mer riktig, energirik mat mitt på dagen.
Testade för en tid att äta smalmat mitt på dagen med, det funkade inte. Orkade inte med hela dagen fram tills nästa måltid, gick bara och var tjurig. Fick inget vettigt uträttat, kroppen kändes seg och jag orkade inte mycket.
Jag biter hellre ihop, äter mindre på kvällen går hungrig sover och får äta riktig mat till lunch. Hittils har de ju faktiskt gjort lite skillnad.

Men till vilken nytta gör jag detta? Ser jag bättre ut som smal?, blir jag trevligare? Knappast, jag är den jag är och kommer så alltid för bli, stor som smal. Det är mer psyket som får sig en omgång, att ta sig igenom något som för en gångs skull är jobbigt. Låta det få jobba lite, jag gör det för mig själv. För att slå mig själv, vara bättre än mig själv och visa att jag kan bara så fan jag vill det. Sen vore de ju skoj om någon annan såg resultat, påpekade det. Men det kommer nog, förtidigt ännu.

Nåväl, jag biter av en bit av mitt äpple, går vidare utan att reflekera varför. Biter ihop tar ett ny tygga, tränar vidare och hoppas på fler resultat. Roliga tider har varit roligare än såhär.

PL

Snabba Cash - Ja, tack!

Lite tidigt födelsedags firande, bror som inte är hemma så ofta var hemma i helgen. Fick fyra böcker av honom, däribland Snabba Cash. Har hört mycket om den, att den ska vara lättläst, en riktigt bladvändare och lättläst. Kom hem sent igår, orkade inte läsa fick tillfälle över nu och kunde inte hålla mina fingrar i från boken. Hann komma ett trettiotal sidor in i bokenm, den gjode mig inte besviken.
Det sägs att man ska ha som tumregel att det tar ca 50 sidor innan man kommer in i författarens sätt att skriva, i denna boken tog det fem kanske. Så lättläst, så underhållande och intressant. Endast TV4 sportens söndagssändning stopar mig, den heligaste tiden på en söndag. Kl 20.00 TV4, Peppe Eng.
Jag har aldrig varit någon bokmal, aldrig gillat att läsa. Har alltid fått kämpa mig igenom, tyckt det varit tråkigt. Ända fram tills i höstas. Verkade av Christer Fuglesangs debutroman, Fadde Darwich biografi om stureplan samt Åsa Larssons Solstorm i snabb takt, det är i övrigt en flerårs förbrukning för mig. Men nu känns det roligt och enkelt att läsa.

Förövrigt, hur kommer det sig Gambia blivit ett sånt populärt resemål? Vet inte hur många jag känner som åker dit just nu.

Nålväl, ny vecka, nya arbeten och snart kanske nya uppgifter. Rolig vecka, med snart ombyte, födelsedag och sen andra festligheter. Hoppas, tror att denna veckan kommer gå fort. Får den gärna göra för mig, jag ser bara framåt, tittar bara framåt, längtar.

I morgon, förhoppningsvis kommer mina två ramminnen till datorn, dom jag beställde, fick fel, skickade tillbaka och beställde till sist nya. Ska bli skoj att få lite ordning på den bärbara, eller snarare få lite fart på den. Fixa och trixa lite.

Nu sporten igen, sen falla in i dvalan med Snabba cash.

PL

Släkten är värst!

Vi hade besök på jobbet idag, två representanter från en grossit var på besök. Dom kom runt lunch och precis efter lunch står jag och diskuterar en sak med min faster. En kort presentation mellan mig och besökarna och fin faster säger sen att jag är tredje generationen inom företaget. Då uppstår de komiska, och det smått otroliga att det är återkommande. En av besökarna säger att vissa likheter finns, eller dylikt. Jag håller med, vi är relativt lika inom vår släkt. Åtminstone så lika att man ser att vi är släkt. Ett gäng dråpliga sitvationer har nämligen uppstått på grund av dehär.

Ett få antal personer har vid ett par tillfällen trott att min farbror är min pappa. En av dom har i alla fall rätt god kännedom av oss, då vi äter hos dom relativt ofta, hela släkten. Jag menar, visst är min farbror och jag båda prylfixerade. Men sånt man kan väll inte se? Lite smått generade blir dom när sanningen kommer att min farbror inte är min pappa.

En annan händelse hände rätt nyligen. Under en tillställning med KFF så står vi i kön för att få komma in. Några halvbekanta till mig beklagar farfars bortgång och så vidare. Lite allmänt småprat uppstår tills sen frågan kommer om min faster är min mamma. Lite smått förvånad kollar jag på honom, säkert med en förundrad min och svarar: "nej, det är min faster". "Ojsan" svarade han och blev minst lika generad.

Men det mest vanliga måste ändå vara jag och min bror. Det har hänt vid flera tillfällen då det kommit fram folk till honom, både ute på krogen och på stan mitt på dagarna, och börjat prata med honom. Helt oförstående svarar han snällt och vänligt på alla frågor, men har ingen aning om vem personen är. När han sen kommer hem å berättar de inser jag att det är en av mina kompisar som trott att jag är han, eller tvärtom hur det nu blir. Fast denna gången insåg inte personen i fråga att det var fel.

En annan parantes är att flera bekanta till familjen tror att pappa är yngst, när dom personerna får gissa själva. Pappa är äldst, han blir lika glad varje gång dom tror han är yngst.

Det är komiskt att se hur folk förväxlar och tar miste på folk. Det har säkert hänt fler sitvationer jag inte kommer ihåg. Det bästa med dom är ju det att dom är oförberedda, dom tror verkligen det är så innan man säger hur det egentligen är.

Snart fredag, snart helge, snart sovmorgon igen. Vi längar, ser framåt snart börjar något skoj. Jag ser ljust framåt!

PL

Gym - Mer än att bara träna

Efter gårdagens elektriska upplevelser så gick faktiskt eftermiddagen bra sen, inga övriga händelse. Som tur var! Jag jobba åter på medotiskt och säkert. Så även idag, känner jag får mycket yträtt just nu. Effektiv på jobbet och tränat både igår och idag!
Är detta vändningen i mitt liv?, vändningen till de mer nyttiga livet med träning och hälsa. Jag hoppas på det iaf, har ju tränat på bra ett tag nu. Halva december, hela januari och är nu inne i februari. Det måste man väll ändå kalla för en vana? Faktum är att det faktiskt känns bra med, är kanske lite tröttare än vanligt, men ändå relativt pigg.

Börjar förrsten bli igenkänd på gymmet nu. Hade en killare tidigare under vintern som, ironiskt nog, kom fram till mig på Harry´s och berättade att han sett mig träna på gymmet. Han tyckte vi skulle börja köra tillsammans, vi var bra på samma saker han. "Vadå?" frågade jag. "jo men vi är bra på samma saker", svarade han igen. " Ja, okei" svarade jag och försökte försiktigt och diskret ta mig ur diskussionen och ta mig därifrån. Förvånad över vårt samtalsämne gick jag därifrån och kunde knappt tro vad han sa. Men de verkade onekligen som han sett mig stå å svettas floder på maskinerna på gymmet. Oväntat, överaskande, på Harry´s kan de hända grejer! Sen dess har jag faktiskt aldrig sett honom på gymmet.

De andra hände idag, hade precis tränat klart. Sitter dyngsvettig i killarnas omklädningsrum och eftersvettas lite. Då utbrister en av killarna i omklädningsrummet: "Jag känner igen dej, har du tränat här innan?". Vadå, ytterligare en till som sett att jag tränar, tänkte jag fort. "Ja, tränade här när jag spelade handboll", blev mitt svar. Hann knappt tänka, bara sa något. Han insåg direkt varför han kännt igen mig, och nickade förstående.

En tredje sak hände medan jag tränade. En kille ur vårat pojklag kom ner och skulle träna precis när jag var klar. Han såg att jag att jag stått på dom där powewalk maskinerna. Han frågade retoriskt "har du gått?". "Jajemen, i 40 minuter", sa jag och torkade svetten. " Hur orkar du?", svarade han tillbaka. Jag bara log, det värmde en trött kropp!
Gymmet - det är grejer de!

PL

El - farliga saker

Jag hade precis monterat klart sista panelen till vår panna. Det såg snyggt och prydlig ut, jag kände mig stolt.  Jag gick över till den motsatta bänken, panelen måste testas innan den monteras. Jag lägger upp panelen, kopplar på en fläkt och börjar slicka in elkontakterna till sockerbiten, för att få ström till panelen. En efter en får jag in sladden på respiktive ställe, det är trångt och pilligt. Vetskapen om att jag kan få ström i sej gör att man är extra försiktig, men ännu är inte strömsladden isatt i strömuttaget. Tredje och sista sladden kommer på plats, skruvar åt lite extra så den inte ska trilla ur. Vänder panelen om, kollar till en extra gång att alla sladdar sitter där dom ska. Tar tag i elsladden, ska snart sätta den i eluttaget. Tankarna far igenom huvudet, går snabbt igenom vart jag inte får sätta fingrarna för att få en stöt. Får inte
nudda metallen, panelen och sladdarna är okei, men inte metallen. Tar ett djupt andetag, trycker in sladden i eldosan.

POFF, säger det! Radion och datorn slutar funkera direkt. Det kommer lite lätt rök ur panelen, känner den brända doften. Jag rycker förskräckt ur elsladden ur dosan igen. Känner efter om jag fått någon stöt, nej jag kunde inte känna något. Ser min mobil som ligger å blinkar, den hade slutat ladda när strömmen gick. Känner hur svetten börjar rinna lite lätt i pannan. Vandrar över till andra sidan igen, såg att jordfelsbrytaren hade utlöst, drar än suck av lättnad.

Jag tar tag i ett redskap, slår på jordfelsbrytaren igen, i tron om att få tillbaka strömmen till datorn och radion igen. Drar upp båda knapparna på ON igen, inget händer. Kollar mig lite omkring, vad fan gör jag nu tänkte jag. Går till en kollega och frågar. Ingen av oss hittar något fel och kommer fram till att en propp måste gått, ja tack för den du gick i mitt huvud.
Letade upp rätt propp bland dom hundratals, som det kändes då, proppar som fanns. Jämförde nummer på proppen mot nummer på pappret så man vet vilken propp som går till vilken.
Jajemen, där är den jag precis hade sönder. Varm var den, vi byter propp och radion börjar spela musik igen. Var åter lättad över att felet var fixat
.
Går tillbaka till min panel, var tvungen att kolla alla sladdar, om panelen hade tagit någon skada vid händelsen. Kommer fram till att alla sladdar var korrekta, dom var rätt kopplade allihopa. Vinklade lite sedan på panelen, dit jag hade kopplat in elsladdarna. Till min stora skräck ser jag att där är det helt svart, som det har brunnit. Ohshit, vad gör jag nu, funderade jag. En kollega såg väl min förskräckta min och kom och kollade, sa åt mig att jag fick byta tre detaljer, men att det inte var någon fara med panelen.

Bytte dom tre delajerna, lätt och smidigt. Klev åter igen över till andra bänken för en ny prövning. Ännu mer förskräckt för vad som skulle kunna hända. Till slut gick allt bra, panelen klarade testet och var klart för vidare montering. Det var en kort stund av skräck, där det kunde gått mycket värre än de gjorde. Hjärtat slog dubbla slag ett tag, men allt löste sig och gick bra. Felet visade sig till slut vara att Sladdarnas metallhylsor hade slagits ihop på utsidan av sockerbiten och därmed utlöst jordfelsbrytaren. Just där var det jag tänkte innan att jag inte skulle ha mina fingrar och tur var det att jag inte hade dom där just då.

PL

Måndags kväll - trött

Nyss hemkommen från träningen, vi hade hjälp idag av en ny-gammal tränare. Det var otroligt att se hur han kunde ändra inställning, koncentration attityd på en träning så fort. Killar som flamsade, tramsade, kastade boll, stökade och så vidare var helt lugna, lyssnade och gjorde precis som han ville. Det var skoj att se att han, så relativt enkelt, kunde förbättra träningen igen. Nu finns det äntligen lite hop och förutsättningar att kunna avsluta säsongen bra.

Kalmar FF gick på tv i eftermiddags, första halvlek började bra. Man hade ett bra tempo, fantasirikt spel med många bra kombinationer. Mendes och Nouri var riktigt bra tillsammans med Rasmus i första. Det såg verkligen lovande nu, tror inte jag sett KFF i ett så bra tempo såhär tidigt på året.
Andra halvlek var tyngre, FF kändes tunga och sega. Kom inte upp i samma tempo som i första, man tog inte lika mycket löpningar kändes det som. Sen började det märkas också att Danskarna är mit i sin säsong, det tog väl ut rätt till slut. Man tappade lite sting framåt när Mendes klev ut från banan.
Man visade iaf att det finns kvalité i laget, trots att man bytt mycket folk. Ska bli intressant att följa framöver. Däremot tycker jag att Lantz, Sobralense och Lasse J hade det tungt idag.

Annars har dagen gått fort, jag har fått mycket att göra på jobbet och just nu känns det som att alla lägger över allt på mig. Jag ska göra allt just nu känns det som. Givetvis är det inte riktigt så, men känslan är så. Jag har häcken full med mitt egna, ändå kommer folk och ber mig hjälpa dom. Hur ska jag då hinna med mitt egna? Sen ska allt tydligen gå "lite fort". Jag menar, vem tror ni jag är? Stålmannen? Jag kan inte göra allt på nolltid, jag är ingen robot, bara en människa. Jag vill prioritera det som är viktigast, det som vi ska tjäna pengar på, det som är mitt jobb. Att jag sen måste hjälpa andra, med saker dom faktiskt kan göra själva, känns tungt plus att det slöar mig i mitt egna jobb.
Men jag gör så gått jag kan, försöker hjälpa så mycket jag kan. Men jag kan inte göra allt. Det gör mig sur ibland, vi måste dela upp arbetsuppgifterna på flera, inte på några få.
Men nu känns det skönt att få rensa luften med sig själv, nu kan vi jobba på igen. Lika metodiskt och strukturerat som innan folk började störa mig om hjälp.

Ska övergå att kolla på CSI helt nu, har förvisso missat halva programmet. Men måste lugna ner mig lite, komma till ro så jag kan somna sedan. Lång dag i morgon igen, måste försöka trycka in lite träning i morgon med, det skulle min kropp må bra av.

PL

En precis lagom söndag!

Nyss nerkommen från vm-finalen i handboll. Frankrike vann till slut med 19-24, eller något liknande. En match där ingen vågade ta takt pinnen, inget lag vågade rycka och där matchen hela tiden gick mål i mål. En hel del grymma individuella prestationer var härliga att skåda, en handbolls final är som ett skådespel. Den akrobatik, finess, underhållning och magi som finns i en handbolls final är otrolig. Hur spelare kan prestera så sådan hög nivå i en match är otroligt, i båda lagen dessutom. Det är proffs på sin yttersta nivå.
Stämingen inför en fulsatt arena i Kroatien, med ett öronbedövande liv, gjorde inte stämningen sämre. En hård, stundtal brysk, match som innehöll allt. Oerhört starkt av Frankrike att lyckas vinna inför en energisk hemmapublik. Skulle gärna vilja uppleva något sådant på plats, få se det live. Vore häftigt!

Annars har dagen varit lugn. Kände mig pigg, till skillnad från igår, när jag vaknade och bestämde mig för att köra ett träningspass. Det var mer ångesten över att jag tränat så få gånger denna veckan som avgjorde mitt beslut, än att jag faktiskt var sugen på att träna. För mig kunde det gärna varit, men ångesten, psyket ville annorlunda. Gick bra faktiskt, skönt att få svettas lite igen, det behöver jag nu. Hoppas jag kan ta tag i mig själv å kanske köra tisdag eller onsdag igen. Det finns trots allt lite GO kvar i kroppen, verkar det som.

Varit runt och läst lite på andra bloggar runt om, och det verkar populärt att hylla/berätta vilka andra bloggar man läser. Tänkte jag kunde följa med in i ledet och göra detsamma!

Henrik Rydström:     http://www.barometern.se/blogg/henrik_rydstrom/

Den blog jag tror jag läser mest. Lagkapten i Kalmar FF, skribent och syns i diverse fotbollssändningar i tv och på internet. Skriver något fantastiskt bra, på ett sätt med en formulering som är otroligt rogivande att läsa. Han har en sådan känsla för att poängtera saker som är grym. Lättläst, bringar ofta till skratt men ger också en inblick i en elitidrottares vardag.
Vilket intresserar mig mest. Att få läsa om en elitidrottsmans vardag, hur den är, hur den skiljer sig mot min, vad en elitidrottare har för rutiner runt match och träning.
Sen även för att få inblick i Kalmar FF, få reda på saker, berättelser och händelser som annars inte skrivs om.
En fantastiskt rolig blogg!

Var tvungen att ta ett kort med självaste lagkaptenen! Jag och Rydström

David Elm:     http://www.barometern.se/blogg/elmbloggen/

Kanske inte i samma nivå som Rydström. Men David är mer personlig i sitt sätt att skriva, mer om honom som person. Sen även väldigt intressant att få reda på hur det går för Viktor i holland, det kommer regelbundna uppdateringar därifrån.
En bra blogg som oftast är väldigt läsvärd!

Kappers&Widlund:     http://domdartva.blogg.se/

Två fantastiskt härliga killar, FF supportrar till tusen. Ger en rolig inblick i Kalmar FF, kommer med spekulationer, och annat läsvärt om FF. Är fantastiskt roliga att läsa om och dom gör även mycket bra videoreportage för Kalmar ff på www.svenskafans.com. Reportage som ibland är en korrekt journalistintervju och som ibland är mer spontan, utrymme för skratt och skämt. Denna blogg läses numera nästan dagligen, deras reportage på svenskafans har följts väldigt länge. Faktum är att jag ännu inte blivit besviken på vare sig blogg eller svenskafans. Gjorde dessutom en gudomlig FF-film!

B-G Svedjenäs:     http://godfather.blogg.se/

En ytterligare Kalmar FF relaterad blogg. Han kommer ut väldigt tidigt med uppgifter om nyförvärv, hur han lyckas har jag ingen aning om. Är väldigt uppdaterad om Kalmar FF och kommer då och då med historier om spelarna, då han känner dom även privat. Om jag inte har helt fel har B-G varit involverad i FF:s styrelse tidigare, en mäktig herre den dära B-G!

Jonas Larholm:     http://rostenfrangolvet.blogg.se/

Bloggar direkt från landslaget och från handbollsklubb. Väldigt häftigt att få följa en landslagsspelare vid sidan av planen. Får större inblick om hur det är i landslaget, hur saker och ting fungerar. Väldigt intressant läsning och den läses med stor nyfikenhet. Har alltid varit glad om handbollslandslagets öppenhet och dätta gör mig bara gladare. Ett av sveriges mest folkkära landslag har blivit ännu mer öppensidade. Klart rekomendation att läsa, mycket nöje!

Det får räcka för idag, kanske uppdaterar om diverse kompisars bloggar jag läser, i dagarna.


Nu väntar tv-soffan, ryggläge och invänta ny vecka med nya möjligheter!

PL

Om

Min profilbild

PL

RSS 2.0