Torsdag - Och genomfrusen
Nyss hemkommen, har uppfyllt min del i min systers julklapp. Gav henne ett antal lektioner med en väldigt duktig ridtränare och min del i det hela var att jag skulle vara med och titta på åtminstone en gång. Ja kom inte å tro att jag kommer rida, de funkar utmärkt att ha dom på håll.
Nåväl, hon hade träning för honom idag och jag skulle ju givetvis kolla. Inga problem, åkte ut det var jätte trevligt, lektionen gick bra och syster fick bra med både beröm och kritik så allt var frid och fröjd. Men, jag säger bara det, men, denna kyla som bara kan infinna sig i ett stall/ridhus. Den går igenom kläder, skinn, kött, ben, märg och allt vad som finns i ens kropp. Herregud vad kallt det var när allt var över. Nåja, kom inte å tro att jag är så dum att jag åker dit tunnklädd. Hade dubbla strumpor, dublla långarmade tröjor, långkalsonger, byxer, min varma jacka, mössa och vantar. Men lik förbannat så fryser jag rumpan av mig, inte minst i fötterna. Det känns som jag kan klä på mig hur mycket som helst, ändå fryser jag, iaf i mina fötter!
En annan intressant sak jag la märke till under min systers lektion. Detta är tydligen en väldigt duktig tränare hon, och tre till, rider för. Och det intressanta är att det märks att han är bra. Jag kan inte något om ridning alls, vet knappt vad sadel är. Men man kan se och höra hur han ändrar deras sätt att rida. Dom rider sin första runda över ett hinder, gör något fel som tränaren inte är nöjd med, han säger till ryttaren att ändra, hon rider om och helt plötsligt så funkar det precis som det ska. Alltså tränaren säger några få enkla saker som rätter till i stort sett hela flödet igenom hoppet över hindret. Det hände inte bara syster, utan även dom tre andra när dom gjorde fel. Några små enkla justeringar och hoppet flöt på mycket enklare för ryttarna. Det är lite imponerande faktiskt.
Som för en tjej, hon körde fast. Hon klarade inte av att komma in från ett håll mot hindret, hästen vägrade. Tränaren ändrade ryttaren hela tiden till han fick henne och hästen att först komma över hindret, och sen komma över hindret som han ville. Det är fingertopskänsla att kunna rätta till sånadär småsaker så ryttaren klarar av det, samt att inte ge upp och låta det gå åt slumpen. Han lät den stackars ryttaren riva om och om igen, bara för att få det rätt. Han imponerade på mig helt klart.
Hann förövrigt inte blogga något igår, det körde ihop sig med möten träning och allt vad det var. Det var ungdomsledarmöte i handbollen. Komiskt nog var det vi tränare från vårt gäng och tränare för två gäng till. Fler ungdomslag fanns tydligen inte. Nästa steg är idrottsskolan där dom får prova på några gånger samt handbollsskolan. Det var allt vad ungdomslag hf hade. Känns tunnt tyvärr, vi verkar tappat årskullar. För nu fanns det inte ens lag i varje årskull.
Vi fick väll ut lite av mötet iaf, skulle få något nytt sätt och sköta närvaron på. Ingen av oss kom underfull med hur man gjorde. Vi anmälde oss lite till några cuper, det var i det hela vi hann med innan jag var tvungen att gå ut och träna pojklaget.
Den träningen gick faktiskt väldigt bra, dom verkar ha tagit mötet på allvar och skärpt till sig. Det var mycket mindre flams och trams igår på träningen och det var en hyggligt bra koncentrationsnivå. Kanske har det lite med att göra att jag höjt rösten på dom och är lite mer striktare och hårdare mot dom. Eller snarare kanske tydligare. Men jag och min tränar kollega tog det säkra före det osäkra och vi kommer ta in en nygammal tränare för detta laget. Vi känner vi inte får den respekt vi behöver för att kunna träna dom, så vi kallar in deras förra tränar. Spelarna ska tydligen ha stor respekt för honom, jag hoppas det kan bli en bättring för oss.
Fredag i morgon, som vi har längtat. Äntligen helg, äntligen fest, äntligen ledigt.
Thank God It´s Friday!
PL
Nåväl, hon hade träning för honom idag och jag skulle ju givetvis kolla. Inga problem, åkte ut det var jätte trevligt, lektionen gick bra och syster fick bra med både beröm och kritik så allt var frid och fröjd. Men, jag säger bara det, men, denna kyla som bara kan infinna sig i ett stall/ridhus. Den går igenom kläder, skinn, kött, ben, märg och allt vad som finns i ens kropp. Herregud vad kallt det var när allt var över. Nåja, kom inte å tro att jag är så dum att jag åker dit tunnklädd. Hade dubbla strumpor, dublla långarmade tröjor, långkalsonger, byxer, min varma jacka, mössa och vantar. Men lik förbannat så fryser jag rumpan av mig, inte minst i fötterna. Det känns som jag kan klä på mig hur mycket som helst, ändå fryser jag, iaf i mina fötter!
En annan intressant sak jag la märke till under min systers lektion. Detta är tydligen en väldigt duktig tränare hon, och tre till, rider för. Och det intressanta är att det märks att han är bra. Jag kan inte något om ridning alls, vet knappt vad sadel är. Men man kan se och höra hur han ändrar deras sätt att rida. Dom rider sin första runda över ett hinder, gör något fel som tränaren inte är nöjd med, han säger till ryttaren att ändra, hon rider om och helt plötsligt så funkar det precis som det ska. Alltså tränaren säger några få enkla saker som rätter till i stort sett hela flödet igenom hoppet över hindret. Det hände inte bara syster, utan även dom tre andra när dom gjorde fel. Några små enkla justeringar och hoppet flöt på mycket enklare för ryttarna. Det är lite imponerande faktiskt.
Som för en tjej, hon körde fast. Hon klarade inte av att komma in från ett håll mot hindret, hästen vägrade. Tränaren ändrade ryttaren hela tiden till han fick henne och hästen att först komma över hindret, och sen komma över hindret som han ville. Det är fingertopskänsla att kunna rätta till sånadär småsaker så ryttaren klarar av det, samt att inte ge upp och låta det gå åt slumpen. Han lät den stackars ryttaren riva om och om igen, bara för att få det rätt. Han imponerade på mig helt klart.
Hann förövrigt inte blogga något igår, det körde ihop sig med möten träning och allt vad det var. Det var ungdomsledarmöte i handbollen. Komiskt nog var det vi tränare från vårt gäng och tränare för två gäng till. Fler ungdomslag fanns tydligen inte. Nästa steg är idrottsskolan där dom får prova på några gånger samt handbollsskolan. Det var allt vad ungdomslag hf hade. Känns tunnt tyvärr, vi verkar tappat årskullar. För nu fanns det inte ens lag i varje årskull.
Vi fick väll ut lite av mötet iaf, skulle få något nytt sätt och sköta närvaron på. Ingen av oss kom underfull med hur man gjorde. Vi anmälde oss lite till några cuper, det var i det hela vi hann med innan jag var tvungen att gå ut och träna pojklaget.
Den träningen gick faktiskt väldigt bra, dom verkar ha tagit mötet på allvar och skärpt till sig. Det var mycket mindre flams och trams igår på träningen och det var en hyggligt bra koncentrationsnivå. Kanske har det lite med att göra att jag höjt rösten på dom och är lite mer striktare och hårdare mot dom. Eller snarare kanske tydligare. Men jag och min tränar kollega tog det säkra före det osäkra och vi kommer ta in en nygammal tränare för detta laget. Vi känner vi inte får den respekt vi behöver för att kunna träna dom, så vi kallar in deras förra tränar. Spelarna ska tydligen ha stor respekt för honom, jag hoppas det kan bli en bättring för oss.
Fredag i morgon, som vi har längtat. Äntligen helg, äntligen fest, äntligen ledigt.
Thank God It´s Friday!
PL
Kommentarer
Trackback
